196

 















Alltså livet. Ytterst lite av min värld från min telefon den senaste tiden. Jag är så himla glad. Det trodde jag inte för ett tag sen. Mitt rum blir bara mer och mer hängbart, som jag trivs alltså. Inte heller behöver jag sova ensam om nätterna. Mitt jobb är bäst. Det faller på plats äntligen. Så himla skönt. Kär och hög på livet. Så mycket fina personer. London som jag tycker om dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0